|
Denna avhandling är den första mer omfattande undersökningen av flickboksöversättningar i Sverige och Finland. Flicklitteraturen och flickboken är en barnlitterär genre som handlar om och förhåller sig till att vara flicka, att göra flickskap i en viss tid och på en viss plats. Flickskap är både anpassning till och uppror mot samhällets normer eller förväntningar. Därför uttrycker gestaltningen av flickskap ofta både normbekräftande och normbrytande. Översättningar av flickböcker påverkas av normer för flickskap, normer för berättande och översättningsnormer. Dessa leder till adaption, som innebär att översättningar anpassas till målkulturens och det utgivande förlagets normer och översättningens målgrupp, som består av unga flickor. Adapterades eller anpassades gestaltningen av flickskap när flickböcker översattes från engelska till svenska och finska under perioden 1945–1965 och i så fall hur? Var översättningarna källtrogna eller målanpassade? Framhävdes normbekräftande eller normbrytande drag? Var praktikerna enhetliga i Sverige och Finland? Denna tvärvetenskapliga studie söker svar på dessa frågor genom en kombination av översättningsvetenskapens, litteraturvetenskapens, språkvetenskapens och arkivforskningens metoder. Studiens material består av tre bildningsromaner av L.M. Montgomery, Jean Webster och Laura Ingalls Wilder med högre status och tre långserieböcker av Helen D. Boylston, pseudonymen Carolyn Keene och Helen Wells med lägre status samt deras svenska och finska översättningar. Dessa böcker representerar de serier som enligt en inledande kvantitativa analys var mest framträdande bland de flickböcker som utgavs på både svenska och finska under perioden 1945–1965 (52 böcker). För att kontextualisera materialet har även dels förlagskorrespondens, dels översättningarnas omslag och omslagstexter analyserats. Analysen av förlagskorrespondensen och översättningarna visar att Norden under perioden utgjorde ett enhetligt fält med Sverige och Norge som centrum. Författarskapen kom till Finland via dessa länder, och svenska och norska översättningar användes som källtexter för tre av de finska översättningarna i materialet. Resultaten av analysen av adaptioner i materialet visar att både målkontextanpassade förkortade översättningar och källtrogna översättningar förekommer i såväl bildningsroman- som långseriematerialet. Därmed står mängden adaption inte i relation till översättningens status. I de anpassade översättningarna sker anpassningen enligt kommersiella, didaktiska och pedagogiska översättningsnormer oberoende av översättningens status. Framställningen av flickskap påverkas dels genom att karaktärsdrag som förknippas med normbrytande flickskap nedtonas, dels genom att berättandet blir mer handlingsorienterat, vilket är normen inom barnlitteratur. This interdisciplinary thesis is the first more comprehensive study of girls’ book translations in Sweden and Finland. The study examines adaptation of the image of girlhood in girls’ books translated from English to Swedish and Finnish between 1945–1965. Girls’ literature and girls’ books are children’s literary genres about girlhood, about girls’ lives and what it means to be a girl in a certain historical context. Girlhood is depicted in relation to norms for how girls are expected to behave, which means that the girl protagonists often both confirm norms by adapting to the expectations of society and rebelliously challenge these norms. Translations of girls’ books are influenced by norms of girlhood, narrative norms, and translations norms. These result in adaptation, a translations practice where translations are adapted to the norms of the target context (the target culture and the publisher) and to the target audience, in this case young girls. The frame of reference is the polysystem theory, according to which all genres and literary works belong to the literary polysystem, a network of partly overlapping systems in which tensions arise between the center with higher prestige and the periphery with lower prestige. The objective of this study has been to analyze how the peripheral position of girls’ literature within the general literary polysystem and the internal relations between the center (Bildungsromane with higher status) and the periphery (series books with lower status) within the girls’ literary polysystem influences the amount and type of adaptation in girls’ books. The ways in which this peripheral position impacts the image of girlhood in the books is also examined. A further aim has been to analyze whether the Finnish girls’ book system has been influenced by the Swedish system due to Finland’s peripheral position in the Nordic translation system.
|
